Lee:

Jag gick runt och letade efter Drew medans jag hörde Felicia skrika-till tjejerna i köket-att dom skulle gå.

Jag gick runt i på övervåningen och tillslut fick jag syn på honom,han satt i den svartflätade plastsoffan ute på altanen med blicken ner mot marken.

-Hej,sa jag försiktigt och satte mig bredvid honom.

Han lyfte blicken och tittade på mig med sina gyllenbruna ögon.

-Förlåt,sa han sedan och riktade blicken mot marken igen.-Jag skulle frågat dig först.

-Jaa det skulle du,varför gjorde du såhär?,frågade jag.

-Jag vet inte,jag...,började han men avslutade lika snabbt.

-Du vet inte,du trodde att du bara kunde bjuda hit dina kompisar-och ha fest-som om det var du som bodde här,och dessutom hade dom sprit?,sa jag lite upprörd.

Han svarade inte,utan han reste sig upp och gick,bort mot skogen.

-Drew?!,ropade jag.

Han fortsatte bara att gå,han varken vände sig om och han sa inte ett pip.

Jag suckade och började gå mot altandörren,jag vände mig om en sista gång och tittade mot det hållet han hade gått åt.

Det enda man såg var mörker,ingen Drew.

Felicia:

Efter ett litet snack med tjejerna hade dom gett sig och gått.

Med en suck sjönk jag ner i den svarta soffan.

-Gick dom,frågade Lee.

Ska jag vara ärlig såg hon helt förstörd ut,det syndes att nånting var fel,så jag struntade i att ge henne en kommentar som ändå skulle få henne på dåligt humör.

-Ja,det tog ett tag men sen gav dom sig,svarade jag.

-Vad bra.-jag tror jag går och lägger mig,sa hon sedan.

-Okej,godnatt.

-Godnatt.

Nästa dag Lee's perspektiv:

Jag vaknade med en enorm huvudvärk.

Jag släpade mig upp ur sängen och gick med tunga steg ner till köket.

Jag tog en huvudvärkstablett och sköljde ner den med ett par klunkar vatten.

När jag gick ut ur köket slängde jag en blick mot klockan och den visade 6.55

Jag suckade och gick upp till mitt rum igen.

Efter att ha vridit och vänt på mig i en halvtimme gav jag upp och bestämde mig för att ta en liten joggingtur istället.

Jag tog fram mina träningskläder och konsdaterade att det var ganska länge sen jag var och tränade,eller joggade.

Förr tog jag alltid en joggingtur på morgonen för att delvis hålla mig i form men också för att skulle hålla längre toner när jag sjöng.

Min manager sa också att det var bra eftersom jag skulle få dansa en del under min karriär och under alla konserter,en jag hade bara sagt ''haha visst'' som om det inte var någon stor grej,men det var riktigt svårt att dansa och sjunga samtidigt.

Jag tog på mig min vita t-shirt och mina blåa joggingshorts.

Sedan gick jag tyst ner för trappan och tog på mig mina blåa joggingskor innan jag gick ut genom dörren och satte i mina hörlurar satte på musiken och började jogga.

När jag kommit en bit kom jag på att jag kanske skulle skrivit en lapp till dom,så de visste att jag var ute och joggade.

Men jag tappade bort det bland alla mina andra tankar och fortsatte jogga.

Felicia:

När jag vaknade så var det ingen annan uppe,jag tittade på klockan och läste,8.13.

Jag klev upp ur sängen och kände mig ovanligt pigg,så jag tog fram rena kläder och bestämde mig för att ta en dusch.

Efter duschen tog jag på mig mina kläder jag la fram förut för att sedan gå ner till köket och äta frukost.

När jag tagit fram smöret från kylen hör jag hur dörren öppnas och sedan stängs.

Jag kände att jag blev lite nervös och gick med myrsteg mot dörren.

Det var ingen där.

-Vad tittar du på,hörde jag en röst säga bakom mig.

Jag hoppade till och vände mig om,där stod Lee.

-Blev du rädd,frågade hon och flinade.

-Men...vah..var det du som...?,sa jag och pekade med mot dörren med pekfingret.

-Haha jaa det var jag,sa hon och log.-jag har varit ute och joggat,fortsatte hon.

Nu förstod jag,medans jag hade gått med mina myrsteg(sakta,sakta) hade hon hunnit ta vardagsrumsvägen in till köket.

Efter lunch:

Lee:

-Lee,kan du komma ett tag,ropade mamma från köket.

-Kommer,ropade jag tillbaka.

Jag sprang ner för trapporna och in i köket där mamma stod och höll någonting bakom ryggen.

-Vad har jag sagt om att springa i trapporna,sa hon.

Jag suckade.

-En vacker dag kommer du att ramla,sa hon sedan.

-Jaja men vad var det du ville,frågade jag.

Mamma tog fram sina händer efter att ha haft dom bakom ryggen och när jag såg vad det var hon hade i handen så nästan skakade jag av nervositet.

Egentligen borde jag inte vara nervös,det är ju min mamma.

Men när det gäller alkohol är hon väldigt noga...

I handen höll mamma en urdrucken ölburk...

__________________________________________________________________

_________________________________________________

Skrivet av Emma!

Det har varit ganska dålig uppdatering,men det är sommar och det är fint väder så jag hoppas att ni har varit ute istället för att sitta vid datorn(skälet till att jag inte har skrivit på länge)

Men i del 23 skrev isabelle att jag var i Turkiet,mend et blev nog ett litet missförstånd där;)

Jag åker nu på söndag...

Ska bli jätte skönt!

Jag är borta i 2 veckor,jag har tyvärr inte tillgång till egen dator(haha jag äri Turkiet)...

Men... om jag kanske kan övertala mamma och pappa att få låna hotellets datorer så kanske,kanske jag kan slänga in en del under 2 hela veckor..

Men annars skriver Isabelle,men ni måste ha full förståelse om det blir dålig uppdatering,för det kommer vara det...;(

 Annars hoppas jag att ni njuter av sommarlovet!!;)

 Då slog mig tanken, dem hade dricka... Jag visste vad som brukade hända när alkohol var inblandat, jag hade själv varit med om det. Dethär skulle inte sluta bra...

Felicia:

Jag sprang uppför trappan och fick syn på Lee där hon satt i soffan och såg inte allt för glad ut. När hon fick syn på mig reste hon sig och gick fram till mig.

- Vad ska jag göra Felicia? frågade hon oroligt. -jag måste få ut dem härifrån men ingen lyssnar.

- Jag har ingen aning... sa jag. -hur kom alla hit egentligen?
- Det är Drews vänner, sa Lee. -dem kom hit, jag sa att dem fick vara här ett tag och att inga fick bli fulla...

- Det är någon som spyr där nere, sa jag. -jag tror nog dem är fulla.

- Vad ska jag göra? frågade Lee igen. -vi måste få ut dem innan mamma kommer hem!
- Jag säger åt dem, sa jag.

- Tack, sa Lee tacksamt. -och säg inget till mamma.

- Nejdå, sa jag och gick iväg till några som satt i soffan.

- Hörni, sa jag. -ni får dra, festen är över. Dem tittade förvånat på mig.

- Över? frågade en kille. -det har ju knappt börjat?

- Bara dra, sa jag. Dem reste sig tjurigt och gick mot trappan. Jag blev lite lättad över att dem lyssnade och gick till dem nästa folksamling som stod i köket. Så fick jag syn på att en kille stod och rotade i kylskåpet.

- Hallå vad gör du?! ropade jag och åt honom och han stängde igen kylskåpsdörren.

- Vadå då? frågade han.

- Festen är över, sa jag åt alla som stod i köket. -dra. Men till skillnad från dem andra som hade gått direkt började dehär skratta.

- Vad? frågade jag.

- Vi tänker inte dra, log en tjej.

- Ni måste, sa jag.

- Du kan inte tvinga oss, sa tjejen.

- Precis, sa dem andra instämmande.

- Lägg av och dra, fräste jag. Tjejen log retfullt.

- Klockan är bara halv tio, sa hon. -vi drar inte förän tolv.

- Fattar ni inte?! nästan skrek jag. -dra!
- Tvinga oss, sa tjejen. -vi drar inte.

Av Isabelle!

(Tack Alexandra o Paulina för att jag fick låna datorn)   

- Men jag tror inte jag får... mumlade jag.

- Snälla, bad Drew. -snälla,snälla,snälla.

- Okej, okej, sa jag och suckade inombords.

- Tack, sa Drew. -det kommer bli grymt, lita på mig.

Lee:

Redan efter en halvtimme började det plinga på dörrklockan oavbrutet. Drew hade satt på musiken på högsta nivån och några hade börjat dansa i vardagsrummet. Jag gick till Drew som stod där nere och hälsade alla gäster välkomna.

- Hur många kommer det? frågade jag.

- Inte så många till, sa Drew. -eller... hur många har kommit förresten?

- Typ tio, sa jag.

- Jaha, men då kommer det nog tjugo till, sa han.

- Tjugo?! frågade jag.

- Vad är du rädd för? frågade Drew.

- Att dem ska riva huset? frågade jag.

- Det gör dem inte, sa han och pussade mig på kiden. -det lovar jag.

- Lovar du? frågade jag.

- Självklart, sa han och öppnade dörren igen och fick syn på ett par som kom gående mot dörren och ropade; hej!

Jag suckade och gick in mot mitt rum. Hur skulle dethär gå egentligen? Och när kom mamma hem? För några sekunder fick jag panik. Mamma, vad skulle hon säga?! Men jag lugnade snart ner mig. Drews vänner fick vara här ett tag, sen skulle jag köra ut dem. Så hörde jag en röst som ropade där uppe;

- Hallå, jag tog med mig sprit! Nån som vill ha?

Shit, dem hade sprit! Jag vände mig om och sprang uppför trappan. Där uppe stod en tjej med blått hår med en blå flaska.

 - Jag har denhär, sa hon. -någon som har nåt annat? En annan kille drog upp sin väska från golvet och tog fram en öl som han ställde på bordet.

- Jag har denhär, sa han. -och tre likadana till.

- Nej, ni får inte dricka! utbrast jag och rusade fram till flickan med blått hår och tog tag i flaskan. Jag kände hur allas blickar vändes mot mig.

- Inte dricka? upprepade en tjej förvånat.

- Precis, sa jag. -om ni ska dricka får ni dra.

- Men lägg av, sa killen med ölen. -va lite rolig nu då, är du rädd för att det ska komma ut i tidningarna?
- Sluta, fräste jag. -dethär är mitt hus, här gäller mina regler. Så kände jag en hand på min axel och vände mig om. Där stod Drew.

- Ta det lugnt, sa han. -va inte så allvarlig, utan ha lite kul. Jag slet bort hans hand.

- Dem får inte dricka här, sa jag. -dem får inte ens vara här!
- Men du sa... började Drew men jag avbröt honom.

- Jag skiter i vad jag sa, sa jag. -dem ska ut, allihopa!

- Försent nu, sa Drew. -kom igen nu Lee, låt oss ha lite kul. Jag vände mig om och tittade på alla som stod i vardagsrummet.

- Ni får vara här ett litet tag, suckade jag. -men drick inte så mycket att ni blir fulla.

- Grymt! sa en killen med ölen och tog upp dem andra tre ölburkarna. -höj volymen!

Felicia:

Jag satt i Summers farmors bil brevid Summer, påväg hem. Det hade varit kul på landet, men klockan var nio så det var dags att åka hem.

- Hejdå Felicia, sa Summer när dem skulle släppa av mig utanför huset.

- Hejdå Summer! sa jag och gick ur bilen. Redan då hörde jag hur musiken dunkade inomhus och skriken där innefrån. Vad höll Drew och Lee på med egentligen? Nyfiken gick jag längst gången och öppnade dörren. Jag förstod direkt att dem inte var ensamma. Några sprang omkring där uppe så taket skakade, medan några gick omkring här nere och pratade och skrattade. Jag gick in i mitt rum för att kolla att ingen var där inne. Till min förtvivlan satt det tre tjejer på sängen och skrattade.

- Heeeeeej, sa ena tjejen när jag kom in. -är det ditt rum?

- Ja och ni får inte vara här, sa jag en aning irriterat.

- Lugna ner dig, sa tjejen. -och sätt dig här med oss?

- Gå ut! fräste jag.

- Okej,okej, ta det lugnt, sa tjejen och reste sig. -kom tjejer. Så gick dem fnittrande ut ur mitt rum. Jag tog fram nyckeln från lådan på skrivbordet och låste mitt rum när jag stod utanför. Sen gick jag till lilla toan där nere och fick syn på två tjejer, den ena spydde rätt ner i toan.

  Då slog mig tanken, dem hade dricka... Jag visste vad som brukade hända när alkohol var inblandat, jag hade själv varit med om det. Dethär skulle inte sluta bra...

Av Isabelle! Imorgon ska jag till Öland till lördag kväll och Emma är i Turkiet(lyckosten!), jag tror jag inte kommer kunna skriva något men kommer jag i närheten av en dator med internet kommer jag självklart skriva!

Hoppas ni har en bra sommar!;)

Hej!

Jag(Emma) är med och tävlar om jätte fina priser på Nelly.com,då man har designat en egen klänning.

Kanske någon utav er som gjort?

Det skulle betyda jätte mycket för mig om ni skulle kunna rösta på min?

Gå in på nelly.com och sen så finns det en spalt till höger där du hittar lite om tävlingen,klicka där och när du kommit fram dit så skrollar du ner och då kommer det förmodligen upp MASSOR av klänningar!

Men hur du känner igen min är att det står einoveller.bloggplatsen.se under min klänning...

__________________________________________________________________

Massor,massor,massor,massor med kramar från Emma!<3

  - Söt du är, sa han plöstligt.

- Tack, sa jag lite förvånat. Han log ett vackert leende och jag kunde inte låta bli att le jag heller.

- Jag vill ha dig nära hela tiden, fortsatte han.

- Du är så gullig, log jag. Så böjde han sig fram mot mig och kysste mig.

Felicia:

- Klöver kung, sa jag. Summer vände snabbt på kortet och fick syn på trean jag hade lagt ner.

- Bluff, log hon.

- Hur visste du? suckade jag.

- Jag sa nyss klöver kung, sa Summer. -kommer du inte ihåg det?

- Just det, sa jag. -hur många kort har du kvar?

- Inga, sa Summer. -har vunnit för längesen.

- Det är inget kul att köra bluff med dig, sa jag -du vinner ju bara hela tiden! Summer skrattade lite, och jag började plocka ihop korten.

- Ska vi göra nu? frågade hon.

- Vi kör stress, sa jag och log lite elakt. -det är jag mycket bättre än dig på!

- Tror du ja, sa Summer.

- Jag har vunnit varje gång vi kört, sa jag.

- Jag har låtit dig vinna, påstod Summer.

- Ja eller hur? sa jag och började blanda korten. -gör ditt bästa och jag vinner ändå.

- Det får vi allt se, sa Summer. -dela ut korten nu! Så slog hon till mig på handen lite lätt och alla kort flög ut över bordet.

- Smidigt, suckade jag. -nu får faktiskt du plocka ihop!

Lee:

Jag visste inte hur jag skulle reagera.

Han satt brevid mig och tittade på mig med sina mörka bruna ögon. Han hade nyss kysst mig, herregud.

- Ehmm.. mumlade jag. Shit va pinsamt, jag måste komma på något mer att säga!

- Ska vi gå in? frågade han.

- Visst, sa jag och reste mig, glad över att han sagt något. Vi satte oss i utemöblerna i terrassen.

  - Fint du bor, sa han.

- Tack, sa jag och tyckte det lät lite konstigt. Skulle man säga tack..?

- Du verkar nervös, sa han och flyttade närmare mig.

- Nejdå, sa jag och kände hur jag bara blev mer nervös.

- Du, jag tänkte fråga en grej, sa han.

- Okej vadå? frågade jag.

- Jo mina polare frågade om dem fick komma hit, sa han och log ett snällt leende. -jag sa att det gick bra, trodde du inte hade något emot det. Så tillade han;

- För det har du inte va?

- Nejdå.. sa jag fast jag tänkte att det nog inte var en så bra idé och undrade vad mamma och pappa skulle säga. Eller mamma, pappa hade ju flyttat. Det fick mig att bli lite sorgsen, men jag ryckte snabbt upp mig, jag satt här med min drömkille brevid mig!

- När kommer dem? frågade jag. Drew tog upp mobilen och kollade på klockan.

- Om en timme, sa han.

- Hade ni bestämt dethär innan utan att fråga mig? frågade jag och hörde själv hur jag lät lite sur. Drew nickade.

- Jag trodde ju inte att det skulle göra något för dig, sa han. -och lita på mig, det kommer bli en grym fest, det vet jag.

- Fest? frågade jag.

- Precis, sa han. -sa jag inte det?
- Du frågade om dem fick komma över, påminde jag honom.

- Och festa, fyllde han i.

- Men det sa du inte, sa jag.

- Men jag menade det, sa han.

- Men jag tror inte jag får... mumlade jag.

- Snälla, bad Drew. -snälla,snälla,snälla.

- Okej, okej, sa jag och suckade inombords.

- Tack, sa Drew. -det kommer bli grymt, lita på mig.

______________________________________________________________________

Av Isabelle!